This graduation paper treats e-mobbing via the different communication medias of the mobile phone. The purpose of the research has been to describe student?s experience of e-mobbing via the mobile phone?s different integrated functions as phone calls, sms, mms and e-mail.In this poll investigation asked 100 students of 15-20 years of age.The interviews made have shown that girls are more exposed to e-mobbing, e.g. indirect mobbing. In my research it is possible to see that girls are more exposed than boys to threats of violence via sms, the spreading of rumours and the danger of being called different things.It is also possible to see in the result of the interviews that the mobber wants to experience power, something which is not unusual in all types of mobbing.

"Mobbing" i förskolan är ett relativt outforskat område om man jämför med mobbing i skolan. Till en början skulle studien handla om förskolornas likabehandlingsplaner, men i det tidiga sökandet efter information kring detta så uppstod nya funderingar. det visade sig att forskare verkade vara lite oense om huruvida "mobbing" existerade i förskolan eller inte. Denna studie har som syfte att öka kunskapen och förståelsen kring begreppet "mobbing" i förskolan. Den övergripande frågan är om "mobbing" i förskolan existerar eller inte? Hur visar sig "mobbing" på förskolorna? Och om "mobbing" inte existerar på förskolan, vad är det då? Och om det inte är mobbing i förskolan, vilket annat begrepp bör vi då använda oss av? I studien används ordet kränkande behandling i samband med mobbing då det inte är helt klart om det finns eller inte i förskolans värld.För att få fram kvalitativ data har intervjuer och observationer använts i studien.

Denna studie har genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med 13 högstadieelever undersökt hur eleverna upplever två reklamfilmer mot mobbing. Filmerna har lanserats av stiftelsen Friends och utgör en del i deras arbete mot mobbing. Resultatet sammanställdes genom induktiv tematisk analys och åtta teman framkom. Temana var: Känsloprocess, Indirekt mobbing berör mer än direkt mobbing, Kan hända vem som helst, Förståelse för mobboffret, Hjälparen väcker beundran, Medlöparens brist på ingripande, Lärarens passivitet irriterar samt Alla kan hjälpa till. Det resultat som framkom jämfördes med det som Friends önskade att åskådaren skulle uppleva.

Syftet med denna uppsats var att utröna om det finns skillnader mellan könen när det gäller konsekvenser av att vara utsatt för mobbing. Frågeställningarna var: Hur påverkas flickors respektive pojkars hälsa av att vara utsatt för mobbing? Hur kan mobbing forma flickors respektive pojkars syn på framtiden? Finns skillnader mellan mobbade flickors respektive pojkars alkohol- och drogmissbruk? Finns skillnader mellan mobbade pojkars respektive flickors upplevda trygghet? Mobbing sågs i föreliggande arbete som en form av stress. Frågeställningarna besvarades med hjälp av en korrelationsanalys av enkätsvar givna av högstadieelever. I resultaten framkom inga större skillnader mellan mobbade och icke-mobbade eller mellan könen, vilket delvis förklarades av att mobbade hade socialt stöd på annat håll.

Den här uppsatsen handlar om mobbing ur elevers perspektiv. Jag har valt att intervjua barn i åldrarna 8-12 år, och barnen kom från två olika grundskolor i mellan Sverige. Den litteratur som används är mestadels baserad på nordisk forskning. I studien redogörs för barnens uppfattning om vilka personligheter som mobbar och vilka som offren är. Hur ser barnen på fenomenet mobbing och hur kan lärare och elever, enligt dem, arbeta tillsammans för att förebygga mobbing i skolan.

Många svenska skolor har problem med våld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kände sig mobbare av andra elever medan sex procent kände sig mobbade av lärare. Mobbningen kan få svåra följder som t.ex. låg självkänsla. Skolans agerande mot mobbning och kränkande behandling regleras i ett antal styrdokument, främst Skollagen och Läroplanen, som anger de mål och riktlinjer skolan ska följa.

Bakgrunden till denna studie är lagförändringen första april 2006. Studiens syfte var att undersöka ett antal lärares förståelse av begreppet mobbing och kränkande behandling. De data vi använt oss av gällande detta specifika område är från Skollagen, Styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra informanter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland informanterna. Något som framkom i undersökningen är att begreppet mobbning och kränkande behandling har varit något diffust..

Bullying is a significant workplace problem, a fact highlighted both by companies, government and social science. The purpose of this master thesis was to examine if workplace bullying is a result of group processes. This is a theory-based master thesis. A search of literature on bullying, mobbing and harassment was done in a database called ELIN, Electronic Library Information Navigator, connected to Lund University and 414 articles were singled out. The summary of the articles were studied and according to a list of criteria, I choose to study some of the articles in more depth.

Jag har genom det här arbetet inriktat mig mot att fördjupa mina kunskaper om ämnet mobbing och vad skolan och lärare har för ansvar vad det gäller detta. Jag vill på så sätt bidra till handlingsberedskap på området. Jag började med att söka information om ämnet genom en litteraturstudie. Utifrån studien specificerade jag frågeområden som fokuserar på lärarnas kunskaper och erfarenheter, men även på det arbetet som förs mot mobbing i skolan. Jag har sedan använt mig av dessa frågeområden i mina intervjuer gjorda med fyra lärare från grundskolans senare årskurser.

Syftet i detta uppsatts har varit att belysa området psykning inom barnidrotten, med fokus på bågskytte, samt att ta reda på om det aktivt förekommer på bågskyttetävlingar. Teoretiskt utgår arbetet ifrån tre teorier; tillhörighetsmotivationsteorin av Weiss, Smith och Theebloom (1996), Sutherlands (1955) differentiella associationsteori samt Engström och Redelius (2002) teori om inlärt beteende. Metodologiskt vilar uppsatsen på semi-strukturerade intervjuer, som genomförts på barn, vilka tävlar i bågskytte.Resultatet påvisar att barn använder sig av psykningar, men inte alltid där vi förväntar oss. Det är dessutom mycket troligt att en stor del av de psykningar som sker inom barnidrotten är omedvetna handlingar eller uppvisande av inlärt beteende. Det framkommer i arbetet att det är mottagaren som sätter gränsen vart jargong övergår till psykning.Min slutsats är därför att psyka är en form av mobbing förutsatt att mottagaren uppfattat det som mobbing och att ?mobbaren? är medveten om att dess agerande är stötande.

Bullying and harassment is a common phenomenon that usually is associated with schools, but bullying among adults at workplaces is not as much discussed. Previous research shows that discrimination occurs in various social areas because of the individual's gender and ethnicity. Based on this there was a reason to suppose that bullying, which is a form of vulnerability, could also depend of belonging to a particular social category. The aim of this study was to get knowledge about the correlation between bullying at the workplace and concurrent collaboration of class, gender and ethnicity. The results of this quantitative study show that there is no correlation between the simultaneous interaction of gender, class and ethnicity towards bullying and harassment.

Bullying can have serious consequences on everyone involved. Consequently it is important that school counselors are able to intervene. Thereby they need an unambiguous definition and knowledge about bullying that has been produced from research so they do not make mistakes that could lead to further damaging of the students. Thus the aim of this study was to examine how school counselors define bullying compared to the views held by scientists and students in secondary school. Through a review of previously done research the definitions of scientists and schoolchildren was summarized.

Mobbing är ett socialt problem. Därför skapades denna studie för att se om samband råder mellan mobbad, mobbare och personlighetsegenskaper. Dessutom gjordes en könsfördelning för att se om det råder några signifikanta skillnader i händelse, kön och personlighet. För att få svar på dessa syften ställdes frågorna: Hur ser mobbingen ut och vilka drabbas? Har kön och personlighetsegenskaper någon betydelse för om man blir mobbad eller utsätter andra för mobbing? Till hjälp användes en kvantitativ undersökningsmetod.

Att psykiskt eller fysiskt skada en annan kollega på arbetsplatsen kallas för arbetsplatsmobbing, vilket är ett stort problem som återfinns på vårdavdelningar runt om i hela världen. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om arbetsplatsmobbingens konsekvenser för sjuksköterskans yrkesutövning i slutenvård. I följande arbete har en metod för integrerad litteraturöversikt använts, där 20 olika studiers innehåll har sammanställts och analyserats. Resultatet visade att arbetsplatsmobbing leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskans yrkesutövning och därigenom även för omvårdnaden. Studiens resultat visade också att arbetsmiljön har en central roll i hur arbetsplatsmobbing orsakas, vilka konsekvenser den skapar samt vilka åtgärder som finns.

Mobbning är ett upprörande och starkt ämne som berör oss människor på olika sätt samt att det är ett socialt fenomen då det ofta handlar om social exkludering från gemenskap. Att det förekommer mobbing bland vuxna människor på arbetsplatser finner jag intressant att studera då vi som vuxna människor ska föregå med gott exempel och införstått ska inneha förmågan att skilja rätt från fel. Syftet med denna uppsats är att kunna förklara och förstå problematiken med vad mobbning innebär för de människor som i arbetslivet utsätts för detta, hur de upplever det som de utsatts för samt hur de klarar av att hanterar detta. Tidigare forskning har visat att nio procent av de människor som arbetar har varit utsatta för mobbing på sin arbetsplats i Sverige men även att mobbning inom arbetslivet uppstår på platser där människor möts och spenderar sin tid regelbundet under en längre sammanhängande tid. Den frågeställning som ska besvaras i denna studie är hur de utsatta upplever samt förklarar sin situation, hur de hanterar mobbning samt om det finns skillnader gällande könen när det gäller upplevelsen och hanteringen av att vara mobbad på sin arbetsplats.